ÅRETS SÄSONG

Det gick inte denna gång. Vid denna tidpunkt förra året var allt i dur, det var enbart glada miner i MIF-lägret och återtåget till division 2 var ett faktum. Säsongen började även i dur men slutade tyvärr i moll och man kan spekulera mycket i vad som gick snett. Var det spelartruppen det hängde på, tränarstaben, skadorna, avstängningarna, förberedelserna inför matcherna eller den uteblivna satsningen inför säsongen!? Men det står ändå helt klart vilka två av de absolut största misstagen var. Poäng på bortaplan och framförallt poäng mot bottenkollegorna.
Det är enkelt att visa:

Bortapoäng:
Lund - MIF 2-3
Nike - MIF 1-1
Klagshamn - MIF 3-3

MIF tog alltså 5 poäng på bortaplan, det var också på bortaplan som man skaffade sig den dåliga målskillnaden. Till slut var målskillnaden på bortaplan 15-37= -22.
Klicka här för att se hemma och bortastatistik

Resterande 16 poäng tog man på hemmaplan men det kan ändå poängteras att det var endast mot Högaborg man tog full pott av på hemmaplan mot de övriga 5 bottenlagen.
Målskillnaden på hemmaplan var kanske inte suverän men helt klart godkänd, 21-19= 2

MIF visade helt klart att man tillhör denna nivå och det ska väl framhållas att Södra Götaland förmodligen är Sveriges bästa division 2 serie. För statistiken mot topplagen är imponerande:

Kristianstad - MIF 3-3 (Inbördes poäng)
Ramlösa - MIF 6-0
Lund - MIF 3-3
Karlskrona - MIF 3-3
Hässleholm - MIF 3-3
Nike - MIF 1-4

Totalt 16 poäng på dessa matcher och dessutom var MIF ytterst nära att ta poäng borta mot Karlskrona, hemma mot Lund, båda matcherna mot Ramlösa och man var nära att vinna borta mot Nike, där visserligen Nike var lika nära seger. Enda plumperna här är bortamatcherna mot Hässleholm och Kristianstad annars höll MIF jämna steg i de resterande matcherna.

Imponerande är att det var enbart Ramlösa som hade pluspoäng inbördes mot MIF.

Det i sig visar att MIF mycket väl hade tillräckligt bra kvalité för att klara kontraktet och dessutom kunnat sluta i mitten av tabellen. Men så var det det med bottenkollegorna:

Höllviken - MIF 6-0
Klagshamn - MIF 4-1
Asmundtorp - MIF 4-1
Högaborg - MIF 3-3
Sölvesborg - MIF 6-0

Alltså 5 poäng, lika många poäng som man totalt tog på bortaplan. Det gör att inbördesstatistiken mot bottenkollegorna och facit på bortaplan är de två absolut största orsakerna till varför MIF nästa år spelar i division 3.

Vad var det då som gjorde att MIF kunde hålla jämna steg mot topplagen men inte vinna mot bottenlagen? Då är vi tillbaks till ren spekulation men helt klart klarade MIF inte av att styra matcherna på bortaplan och ta chanserna när de dök upp. Det straffa sig direkt på denna nivå, ett missat friläge är detsamma som en bjudning bakåt men reaktionerna är totalt olika.

Kanske var inte förberedelserna alltid optimala för bortamatcherna men man lyckades heller inte att höja tempot mot de "sämre" lagen utan MIF spelade ofta i motståndarnas tempo och under deras villkor. Resultatet blir att i högre tempo mot bättre lag trivs MIF men i lägre tempo mot sämre lag blir MIF ängsliga och vantrivs. Ett annat bevis på det är deltagandet i Smålandscupen, man slog IFK Värnamo (div 1) som till 9/11 hade ordinarie lag men förlorade sedan mot IFK Berga (i div 4 elit). Där kan man dock hitta en framgång med årets säsong. MIF kvalade sig till nästa års Svenska Cup och med lite tur och skicklighet kan vi kanske få se ett allsvenkt lag nästa år på vackra Skärsjövallen. Så även om årets säsong inte blev vad vi hoppades på har vi mycket att se fram emot till nästa säsong - kanske ännu ett återtåg till 2:an och kanske ett allsvenskt besök på Skärsjövallen. Då är oddsen på "Sunnerbos Änglars" sida, för MIF spelar ju bättre i högre tempo mot bättre lag. **

Redaktionen